falkie

Syrran är nere i Spanien och läser spanska och nu på lördag åker mamma ner för att hälsa på henne. Jag kände att jag faktiskt borde följa med jag också, även om jag sagt att jag inte skulle...
Måndag-Söndag :) :)
Jag bokade idag iaf, och det känns skitkul!!!
Nu ska jag bara försöka fixa med jobbet :/









Så här kommer det att bli :)

Usch, kolla detta alltså

På riktigt, det händer verkligen!

Missan och lella





Är det inte hemskt att min lella har fått epilepsi?!
Usch, det är så hemskt när djur får sådana sjukdomar, de blir så hjälplösa på nått sätt...

Idag har jag köpt ny vinter/höstjacka :) :)



1119 SEK på ESPRIT

Jag är N Ö J D

Ibland så tycker jag att det ser så himla mysigt ut när alla mammor och pappor går runt med sina barnvagnar eller sitter i parken med sina småttingar. Men mestadels så tycker jag ärligt talat att det bara ser jobbigt ut, och det händer att jag får panik och ifrågasätter mig själv om jag verkligen någonsin kommer vilja ha en sådan där liten sak som skriker. Tänk om det skulle bli en miniSussie eller miniAnnsi, my gooood. Mamma hade det inte lätt inte :P

Däremot så skulle inte ett eget hus sitta fel, ett halvtaskigt hus som man kan renovera precis som man vill :) Det känns lite bättre att tänka på!

Nej fy fan, det känns bra så här. Jag BEHÖVER inte känna på något annat sätt, gôtt dä :)

Jag blir så förbannad på alla som blir så förvånade över att SD kommer in i riksdagen och på alla politiker som pratar om att NU ta ”ansvar” för detta. Varför kunde/vågade ingen debattera med Jimmie Åkesson & co INNAN de fick alla röster och på så sätt också kunna visa hur ansvarslösa de är i sin politik.

Det har liksom räckt att de har sagt att de vill satsa på strängare invandrarpolitik, hårdare brottsstraff och bättre äldreomsorg.

INGEN bryr sig om HUR de ska göra det, utan bara ATT de ska göra det. Tänk om bara Åkesson kunde ha fått debattera mot Sahlin, Wetterstrand, Eriksson, Olofsson, Hägglund, Björklund och Reinfeldt, då skulle alla se hur ansvarslösa de är och att deras politik är ihålig.

Kom inte och säg till mig att de som röstar på SD är rasister, för då har ni missat hela grejen. Det är missnöjda människor som inte riktigt orkar ta ansvar för sitt liv och som inte orkar sätta sig in i politiken för att den är så rörig som röstar på SD. Sen finns det de som röstar på dom för att det ska väcka Sverige. Tänk om Sverige kunde ha vaknat innan 19:e Sep… VA FAN DA!!
VAKNA ALLIHOP! Vakna politiker, vakna röstare... KOM IGEN...
 

Nu ska jag kolla på lite sällskap, på riktigt fôlk, hjärtligt fôlk!

Tack å hej!

Idag har jag inte varit utanför dörren, utan istället suttit inne med en hemtenta och bara avbrutit för att äta.
Nu är underlaget klart och imorgon ska jag finslipa på kvällens sista "utkast".

Jag längtar tills helgen då jag och Anton ska åka till Göteborg, bo på hotell, handla lite (JAG ska handla lite :P), umgås med hans familj och på söndagen gå på Mia Skäringer! Jag kan knappt vänta :) :) :) :)

Sist när Jesper va hemma :)


Förra sommarn


småttingera



Å hon är ju så jävla bra :)!!

I onsdags var jag och ett litet gäng tôser vid Erica som flyttade till Stockholm i torsdags för att plugga. Den lilla turflugan har fått en lägenhet i gamla stan och kommer att få ha dörren öppen för ett antal besökare. Jag hoppas att det kommer gå bra för henne och att hon trivs i storstan och att hon hänger i även när det går tungt, för det kommer alltid perioder då det gör det.

Händer ingenting mer än jobb för mig, 60 timmar på fyra dar, jo man tackar. hejdå helg...

fast jag har det ändå ganska bra ;)

En bild säger mer än tusen ord...

Då undrar jag vad som hände den här kvällen, haha

Fy fan, jag fattar inte hur det kan vara så populärt med mitt blod?



Jag hade ju leggings på mig och de tyckte lika mycket om andra benet :/ :/

Nu ska jag berätta om någonting som gör mig något så fruktansvärt upprörd.

Människor som inte röstar och människor som skiter i vilka de röstar på.

Till den första kategorin skulle jag vilja säga ”Ta ditt medmänskliga ansvar, stöd demokratin och ta vara på din rätt i samhället, för det finns inte en enda ursäkt god nog till att låta bli”. Till de som tycker att det är för jobbigt, tråkigt och ointressant att ta reda på tillräckligt för att kunna veta vilka de ska rösta på så skulle jag vilja säga ”rösta blankt eller ta tag i dig själv människa för så jobbigt är det inte”.

Jag måste ursäkta, men jag förstår verkligen inte hur det kan vara så svårt att engagera sig i framtiden för sig själv och de man bryr sig om. Det krävs ju liksom inte att man ska kunna veta allt, men man måste ju ändå kunna engagera sig lite grann. Hur svårt kan det vara? Vi röstar vart fjärde år!!!

Ta ditt demokratiska ansvar, om inte för dig själv så för de du bryr dig om.

Det här är första hösten utan innebandy sedan jag var sju år och det känns faktiskt väldigt märkligt.

Allra mest förvirrande är att jag känner att jag borde slutat för så längesedan. Jag vet inte hur många säsonger som varit halva och som jag hoppat av mitt i. Kanske påbörjade jag säsongen på hösten för att jag trodde att jag ville, men när allt kommer omkring var det förmodligen mest för att jag trodde att jag behövde.

Innebandyn saknar jag faktiskt inte alls, däremot saknar jag de jag umgicks med. Det blir lite svårt att släppa någonting helt och hållet när jag ändå vill ha en liten del kvar. Ibland känns det som om jag vill äta kakan men ändå ha den kvar, för det känns så omöjligt att ha kvar dom om jag inte spelar och spela vill jag inte längre.

Jag vill inte spela för att jag inte borde. Jag borde inte p.g.a. så mycket, det är inte direkt så att jag bara är vrång, vilket jag fått för mig att väldigt många tror. Ingen borde spela innebandy som gått i samma skor, och det är sant. Det var bara ren idioti att fortsätta spela och jag är glad att jag tog mitt förnuft till fånga, lite sent men inte för sent.

Däremot så kommer det försvinna människor med den, vilket jag tycker är så himla synd, även om jag vet att det förmodligen är mitt eget fel för att jag beter mig så konstigt ibland. Anledningen till det är för att jag ibland inte vet hur jag ska bete mig så då beter jag mig inte alls. Dumt, men definitivt inget avsiktligt.

Innerst inne tycker jag i alla fall att det är synd att det blev som det blev och är som det är, för det finns vissa som jag tycker sjukt mycket om även om det inte kan tyckas verka så. Synd också att någonting som jag älskade så innerligt blev något som hjälpte till att "förstöra" mig.

"En del människor tror att hålla ut gör en stark, men ibland är det att släppa taget"
- Johann Wolfgang von Goethe

OK, de ser kanske inte så goda ut, men det är precis vad de är! Jag lyckades att sluta med dom ett tag, men nu är de och ropar i huvudet igen. Det måste vara något medel i dom som gör mig så där riktigt hyperberoende, för jag har aldrig känt så här för godis sedan jag gick på djungelvrål i högstadiet. De bara ropar, ropar och ropar på mig och jag säger bara ja, ja och ja!
Jävla naturgodis! Jävla yoghurtöverdragna lakritsar!

Ikväll blir det planering med bästerparet Mia och Richard, we are going to Florida... wiiieeehooo :D :D :D

Finns tuuuusen saker vi vill göra....

Dagskryssning till Bahamas
NHL
Baseball
Miami Ink
Miami beach
Key West
Orlando
Seaworld
Universal studio
Shopping på Outlet
m.m.

Får se vare bliver!!








Hyra bil BLIIIIR iaf ;)

Neeej, jag är inte dum i huvet för att jag längtar efter att få börja läsa igen! Den här sommaren har jag inte kommit någonstans med någonting och jag längtar efter att få göra någonting som känns meningsfullt och utvecklande, så jag längtar tills måndag då termin 3 drar igång.


"Betrakta aldrig studier som en plikt, utan som en avundsvärd chans att lära känna den befriande influensen av skönhet i själens kungarike för din egen personliga glädjes skull och för samhällets vinst som ditt senare arbete tillför" -Einstein

Vissa saker kan man inte påverka eller bestämma över, det finns helt enkelt inte möjlighet till det och det ska det inte finnas heller. Det är rent omöjligt att kunna bestämma allt eftersom det finns fler människor i världen än en själv och alla vill så olika saker. Därför är det heller ingen idé att oroa och jämra sig över saker som man i slutändan ändå inte kan göra någonting åt. Däremot kan man göra ett aktivt val var man än befinner sig, i vilken situation man än hamnat i. Att välja att inte göra någonting är precis likvärdigt med att bestämma sig för att göra något, och därför gör vi ett val vare sig vi vill göra det eller inte. Därför är det lika bra att engagera sig i livet och göra ett aktivt val så att man är säker på att man iaf har försökt.

Men fan va svårt det är att göra valet!! Jag vet inte konsekvenserna av något. Fast när har man stått med facit i hand från början… typ aldrig.

Jag ska inte klaga… bara välja!

Idag behöver jag min favorit!!

Impossible is just a big word thrown around by small men who find it easier to live in the world they've been given than to explore the power they have to change it. Impossible is not a fact. It's an opinion. Impossible is not a declaration. It's a dare. Impossible is potential. Impossible is temporary. Impossible is nothing.

Älskar, älskar, älskar den!!

Nu är sommaren snart slut och vad har jag gjort med den? Inte ett skit mer än suttit inne och varit sjuk i stort sett hela tiden. Jag kan inte räkna med Europaresan i Sommaren för den var på Våren och för mig kom det aldrig någon sommar. För mig var den helt enkelt slut utan att ens ha börjat.

För att inte tänka på ångesten jag haft hela tiden för att jag inte kunnat träna och därmed lagt på onödiga extrakilon som sitter PRECIS där jag inte vill ha dom. För att inte prata om det dåliga humöret som följer med den uteblivna träningen och mitt lilla tröstätande. Det är nästan så att jag skäms över hur jag beter mig ibland, men bara nästan eftersom det inte är någon idé att må dåligt för det också nu i min lilla tycka-synd-om-mig-själv-period.

Nu ska jag ta nya tag i livet och börja träna igen (om jag vågar, för fan ta världsaltet om jag blir sjuk igen) och ta tillbaka det livet som är mitt (för det känns som något har stulit det)! Jag ska rensa ut mina överflödiga kilon, min taskiga attityd och visa större tacksamhet till mannen i livet. AMEN!

Idag har jag läst ut en bok som gjorde mig så berörd och förtvivlad att jag började gråta. Den heter ”En blomma i Afrikas öken” och är skriven av Waris Dirie och handlar om hennes liv. Hon föddes i Somalia och levde som nomad och överlevde därmed genom sina djur. I tidig ålder könsstympades hon och levde i många år av outhärdlig smärta av detta. När hon sedan skulle giftas bort bestämde hon sig för att rymma och tvingades lämna sin familj utan att ha någonstans att ta vägen. Hon hittade sig på ett mirakulöst sätt en väg till London där hon senare kom att befinna sig illegalt och av detta tvingats gifta sig med en man hon inte kände för att inte tvingas flyga tillbaka till Somalia.

Utan språk- eller skrivkunskaper arbetade hon på Mcdonalds tills en fotograf upptäckte henne och som senare ledde till en framgångsrik karriär som modell. Nu arbetar hon som ambassadör hos FN och arbetar för att motverka att kvinnor i världen könsstympas.

Hela historien är så sjuk på något sätt, hur hon lyckats överleva allt hon gått igenom och hur stark hon hela tiden varit. Genom hela livet har hon känt att hon haft en särskild uppgift av gud, och hon känner att kampen mot könsstympning är den uppgiften. Ingen som läst boken kan påstå något annat än att det är sant.

Jag älskade boken, den är gripande, ärlig, sorglig och den får mig att fundera på hur mycket jag klagar för så lite. Det är nästan så att jag skäms efter att jag läst boken att jag någonsin klagat i hela mitt liv. ALLA borde läsa den!!