Hmmm
Känner mig extremt rastlös samtidigt som jag är hur trött som helst. Ska sätta mig och kolla på en film, "Julie and julia", har ingen aning om hur den kommer vara men något måste man göra och jag tycker om Meryl Streep.
Såg på Skavlan nyss genom svtPlay (som jag för övrigt inte klarar mig utan), och då var det en filosof, Alain de Botton, med där som hade studerat hur beroende vi är av vårt arbete och vad vi kräver av det idag. Han påstår att vi i dagens moderna samhälle kräver mer av relationer, utbildning och yrke än vad vi gjorde innan 1700-talet (industrialismen I suppose).
Han menar också att anledningen till att vi arbetar är för att i stort sett inte behöva tänka på meningen av vår existens i förhållande till universum och slippa tänka på det faktum att vi alla för eller senare kommer att dö. Så vi besparar oss en massa huvudbry genom att arbeta helt enkelt.
Då tänkte jag som så; vad händer med de som kan arbeta men tänka ihjäl sig ändå. De som kan göra tre saker samtidigt? I stort sett; vad händer med sådana som mig? Jag jobbar och läser och har inte alls mycket tid över, men nog orkar jag analysera sönder det minsta lilla iaf.
Jag och Erica diskuterade en grej när hon var hemma i helgen ( TACK och lov kom hon och hälsa på MIG!!). Man mår bättre när man inte tänker eftersom man inte hinner känna efter. Så om man arbetar och bara kör på så mår man bra och behöver inte tänka på saker som man kanske kan må dåligt av. Samtidigt så är det bra att veta hur man mår och ha koll på sina känslor bara man inte känner efter för mycket.
Men vad är för mycket och vad är för lite då? För tänk om man ALDRIG känner efter, då kommer man aldrig må dåligt, lr? Lr kan man känna efter och istället styra känslorna dit man vill genom sättet att tänka på dom?
Jag tror på det senare iofs, fast jag kanske ändrar mig någon gång.
Jag tror att man ska känna efter hela tiden och istället lära sig hantera det man känner. Då har man ju full koll och kontroll på sig själv. Att förtränga är inte att ha kontroll, det är att frånsäga sig den helt enkelt.
Så tänker jag en tisdagskväll.
Nu blire film!!
