falkie

Efter en förmiddag av plugg och en eftermiddag av jobb så rotar jag runt lite på internet as usual :), jag är inne i en extrem längtan vill jag lova :)








bilder från sköna hem så klart

Helt ärligt, vem är den som är rik?
Den som har många vänner eller den som har mycket pengar?

Vad är mest värt?
Vänner och familj eller en miljard på kontot?

Okej nu tänker vissa smarta nissar;
Höhö, båda delarna

Men jag menar, om man får välja, om man bara får ha en av dessa, vilken tar man då?
Jag skulle inte vilja ha en vän som tar pengarna iaf, för det skulle jag aldrig göra själv.

Dessutom så tror jag att mycket alltid vill ha mer, den som har en miljon vill ha två, den som har en miljard vill ha tio... osv. Det finns alltid någonting mer man kan köpa, det finns alltid ett kliv till man kan ta i att konsumera. Jag tror inte att någon någonsin blir nöjd.

Om man inte är nöjd med det man har, hur ska man då någonsin kunna bli lyckligare med mer????

Men om man har en riktigt bra vän så tänker man inte, tänk om jag hade två till, man känner sig bara jävligt lyckligt lottad att man får ha just den personen som vän, sån är iaf jag.













Jag älskar er <3!

Jag hatar hösten, på riktigt. Det är bara regn och geggiga löv när man ska cykla, det blåser, är kallt, ena dagen är det 5 minusgrader och nästa är det 10 plus. Sen ska man vänja sig vid detta mörker också, och det är inte det enklaste för de som är (som jag) ljusberoende. Nej, det får gärna komma snö nu, mycket snö... precis som förra året.

Vintern har alltid varit min favoritårstid.
När jag var yngre så innebar det så mycket roligt som hände då :)

Jag älskade exempelvis att åka skoter, och när jag var väldigt liten så fick inte pappa åka utan mig, det var jag mycket bestämd på. När vi var uppe i fjällen så fick han smyga ut genom dörren om han skulle åka själv, för annars kom det en blond liten krabat och skrek "Soooter, pappa, sooooter!!"


Inge nöjd jag inte :)

Lite från Elle Decor...





...Sköna hem...



och Heminredning.wordpress.com

Det var en riktigt trevlig kväll igår, även om jag var världens sämsta värd och gick hem för tidigt.

You have no choice

YO!

Lite rosa från Inspireramera.se






Får lite sommar i hjärtat :)

Just nu är jag inne i en period där jag stressar upp mig själv, tänker på för mycket och har svårt att somna. Det mest stressande är att lite av det jag går runt och tänker på är något som jag själv ännu inte kan påverka, och det hatar jag. Jag är inte direkt känd för att ha ett bra dåligt tålamod, om jag fick säga det själv så har jag inget alls.

Har iallafall försökt att komma på vad jag önskar mig i födelsedagspresent av släkten, utan några vidare framgångar. Jag skulle vilja komma på någonting som gör alla nöjda, men jag kommer inte på ett dugg. Varför är det så? Att man måste komma på en present till sig själv som gör andra nöjda? Varför finns det där ständiga tjatet om att man ska önska sig en "grej"? Alla gånger önskar man sig inte en "grej", utan pengar, presentkort eller dylikt för att kunna köpa något man sparar till. Typiskt dilemma med släktkalas kan jag tycka.

"Tyvärr" så finns det inget jag önskar mig hellre än en systemkamera och pengar till en så att jag kan köpa den jag vill ha. I slutändan så borde det ju ändå vara viktigast att jag blir nöjd och glad för presenten, lr?


Jag vill ha en canon EOS 500D

Det kan vara fruktansvärt tråkigt med tisdagskvällar eller så kan man sätta lite guldkant på dom och spendera den med en massa goa tôser och få en riktigt bra en :)

Men vet ni vad jag stör mig på, att jag inte har några roliga kaffekoppar. Jag hittar inga som jag riktigt kan förälska mig i. Jag vill ju ha några roliga när jag får besök...

de kanske


Menu Ink Hope&faith finns även i love&luck


eller Rörstrands fikamedfarmor


eller Rörstrands Filippa K Deco


eller Indiska Jaquard cup & saucer


Näe jag vet inte... kan inte bestämma mig riktigt än...

När vi var i Madrid så hade mamma tänkt ut en plan för hur vi skulle gå i en park. Jag fattade precis vad hon menade? Och sista kommentaren har jag ju aldrig hört förut...

Hon är världens sötaste människa

Syrran blir ju "lite" nöjd när hon ser att jag filmar :)

Undrar varför han tycker att det är fel att bo lite utanför?









Skonahem.com

Han misstycker inte att jag skriver eller pratar om honom, så jag bryter inte mot min tystnadsplikt

DS

Det är klart att det inte alltid är lika kul att gå upp ur sängen och gå till jobbet, och att alla dagar inte är perfekta. Men jag har det faktiskt bra där jag är :)

Den här mannen är den som kör med mig om dagarna

Det är inte bara hus jag vill ha, det är hund också!

Det är lite störande att vissa försöker få mig att förstå att det är mycket jobb med att ha hund, eller rättare sagt ironiskt. Jag har växt upp med hundar, jag har haft 32 hundar som mest samtidigt. Jag vet nog hur det är att ha hund, så det så!

Här är min första, Piga

Mycket av min internettid går ut på att rota i sköna hems hemsida och andra inredningsbloggar.
Ni kanske inte visste det, och det kanske inte märks riktigt här hemma, men jag tycker det är sjukt kul med heminredning.
Och jag längtar så jag håller på att dööööö efter ett eget hus.

Idag vare mycket lila i mitt huvud ;)













http://www.skonahem.com/

När jag var liten så väntade jag på att Brucan skulle komma å spela med mig också, still waiting

Hur bra är inte den här låten, I love it

Ibland kan jag vara lite... negativ om man säger så.

Imorse kryllade det av bilar i stan, de var överallt, inte en enda parkeringsplats fanns det (där jag ville stå). Jag var förbannad, vansinnig och urlett. Det spöregnade och folk hade inte vettet att ta cykeln så att jag kunde få ställa bilen där jag ville, jag tycker att det är för dåligt hur de beter sig. Så jag svor åt alla bilar och de som gick ur dom, för att de inte tänkte på mig. Jag som fick gå i regnet, genomdränkt till min avbokade tid och slå mig ner som ett åskväder. Råkade liksom vakna på fel sida imorse och jag tyckte på något sätt att jag kunde få vara lite förbannad. Kände mig nästan som Hôlm när han har försovit sig, totalt sinnesrubbad. Hade mitt humör hållit i sig så kunde man nästan ha misstänkt en grav personlighetsstörning. Men det gick över, till slut. När jag fick ställa tillbaka biljäveln och få i mig lite mat.

En hungrig och trött Ann-Sofie borde ha körförbud och besöksförbud hos.... ja alla.

Det där med positiva tankar råkar jag liksom glömma bort ibland... ups!



Men jag är snäll egentligen, jag blir bara lite... neg ibland...

Ibland så tänker jag som så här att det skulle vara roligt om jag kunde komma på ett tema på min blogg. För det blir så rörigt och ibland skulle jag vilja lägga upp saker som kanske inte passar in, för ingenting passar in egentligen eftersom jag egentligen inte skriver om någonting. Och då tänker jag liksom att jag borde strunta i vissa saker och ägna mig åt lite mindre så att det blir lite mer ”nischat”. Av någon anledning så får jag för mig att det skulle vara så himla mycket roligare.

Så jag börjar helt enkelt fundera på vad jag tycker är roligt och intressant, som jag skulle kunna skriva lite mer om. Men det kör liksom ihop sig, inte för att jag inte hittar något utan för att jag hittar allt. Jag tycker liksom att ALLT är roligt och intressant… eller allt kanske är att överdriva, men väldigt mycket iaf.

Det är kul, med musik, med kläder, med böcker, filmer, heminredning, att laga mat, med psykologi, citat av kända personer, det vi läser i skolan och med resor. Och så HIMLA mycket mer. Så jag klarar inte av detta just nu, det är för roligt med allt. Så jag skriver ingenting, men samtidigt allting. Det är ju jag. Jag är unik, men inte mer unik än du. Jag är ingenting egentligen, men samtidigt allting.

Så får det vara ett tag till känner jag.

Jag och Annika är överens om att det var en riktigt bra kväll igår och vi firade detta med pannkakor och ostbågar... något som jag inte ätit på tusen år. Men det passade bra idag tyckte vi.

Satt och kollade lite på videoklipp. Vi kanske inte har den mest förståeliga humorn, men absolut den bästa :)

Tänkte att jag skulle få ur mig lite aggressioner genom att skriva lite här.

Jag är så förbannat trött på människor som tycker att de kan bestämma hur en relation ska se ut. Då syftar jag på människor som anser sig vara ärliga, uppriktiga och som tycker sig behandla andra precis som de vill bli behandlade själva utan att det stämmer alls. Det är som om de sätter upp spelregler och att man måste följa de hela tiden för att de inte ska bli arga eller sura. De saknar förståelse för att det finns något som kallas tidsbrist och ork och bedömer allt som händer utifrån deras eget perspektiv. Jag är verkligen så himla trött på det.

Det värsta är att de själva alltid har rätten att glömma och inte ha tid, men saknar helt förståelse för om det skulle vara situationen för en annan. Som om de kan värdera mitt liv och vad jag ska ha tid och ork till. Det handlar inte om att jag inte bryr mig, det handlar om tid och energi. Och att de ska hålla på och döma en hela tiden gör inte saken bättre.

Vi lever alla olika, ingen kan komma och berätta för någon annan hur mycket den ska orka och ha tid till, hur den ska leva sitt liv. Ingen har rätt till det.

Det är så dåligt…jag är "lite" lett på detta

Nu får jag satsa på postiva tankar, får tänka på gårdagen, denna dag och imorgon :)
Tack för igår Annika btw


Gårdagens outfit :P

Igår skulle vi egentligen ha gått ut, men vi hamnade i Annikas soffa, med andra ord ännu en gång fredagsmys, vi gillert. Vad vi däremot inte gillar är att Malin ska flytta efter Jenka till Finland :/, tur att det "bara" är säsongen ut! Vi skickade med henne en jättefin kylskåpsmagnet så att hon inte glömmer bort oss och så att vi kan hålla koll på henne :)



Tror ingen har en lika fin kylskåpsmagnet :)

Det är ändå ganska fint väder för att vara höst tycker jag, inte direkt läge för att skaffa sollampa än :)

Hade en förmiddagstur med Carro imorse, vilket inte var precis fel!





Jag måste verkligen börja ta mer bilder, jag är för dålig på det...

Här hade jag och Annika laddat för en myskväll med en bra film, men den bra filmen uteblev. Fy fan va dålig SATC 2 var, riktigt besviken faktiskt.

Tur att jag hade bra sällskap iaf :)

Just nu längtar jag efter helgen och allt den kommer föra med sig. Har inte varit ute på evigheter, och det ska det bli ändring på nu :)


Vi ska dansa du å ja, trallalallalala

Heja Sverige, även om jag aldrig tyckt att svenska fotbollslandslaget varit bra så tycker jag ändå att de kan få vinna idag, snäll som jag är. Det är ett lite roligare lag sedan de bytt förbundskapten också vill jag tillägga, kanske t.o.m. kan tycka att det är roligt att titta idag...


In you I trust

Om jag ska vara ärlig, och det är jag ju, så finns det vissa vänner som ibland förvånar en till det negativa. Det värsta är att de förvånar en gång, på gång, och jag lär mig verkligen aldrig av det.

För det finns de som väldigt gärna vill vara där i medvinden, men som avviker när det börjar blåsa lite mot en. Jag kommer på mig själv ibland att inte vilja berätta om det är något som tynger mig, eftersom jag vet att de inte vill lyssna för att det är för jobbigt för dom. Konstigt, någon mår dåligt och det är för jobbigt att veta och bry sig om. Så det man inte vet om mår man inte dåligt av, men det kanske finns någon annan som gör det.

Egentligen är det inga riktiga vänner, men jag ser dom som det iaf. Det är mina vänner som jag älskar för och trots så mycket, men som faktiskt sårar mig ibland.

Vissa människor vill bara leva i en bubbla, utan att behöva bekymra sig över andra problem än sina egna, om ens det. Jag förstår faktiskt inte det, hur man väljer att inte se.

Skit att man älskar dom ändå.

Jag är så trött att det är helt sjuk.

Jag har jobbat här i ett par år nu och idag (på eftermiddagen) fick jag kommentaren "jag tror aldrig att jag har sett dig så trött förut". Va blire liksom?

Gör inget annorlunda, men ändå så är jag så här trött. Var ju inte direkt någon idé att pressa sig på bodypumpen förut, var bara att kämpa sig igenom passet. Det är jobbigt nu, faktiskt.

Snart slut på passet, längtar efter min säng...

Ja men guuuuuuud va kul.

När jag skulle sätta mig på cykeln imorse för att trampa ner till gymmet så kändes det lite konstigt när jag satte mig på den. Jag tänkte "så jävla tung är jag väl inte", och det var jag inte heller. Tydligen så har jag fått punka, när det hände har jag ingen aning om. Är det någon som har använt kniven på min cykel eller? Bara så att ni vet så är den försvarslös...

Jaja, tur att Antons cykel fanns där nere också :)

But I do love my bike, och jag måste fixa det där... när jag orkar. Jag tycker ju t.o.m. att det är tråkigt att pumpa däcken, så det lär dröja innan jag gör något åt detta (Anton, do you wanna save me?)

Innan jag såg Sherlock Holmes, som jag btw tyckte var en riktigt skön film, så visste inte jag riktigt vem Robert Downey jr. var, och så mycket jag gått miste :)! Iron Man och Iron Man 2 är verkligen sköna filmer på något sätt. Kanske inte passar alla, men mig passar de alldeles utmärkt :)

Effekter, underhållande, rolig och lättsam...


...snygga, talangfulla kvinnor (Älskar Johansson och Paltrow, de är så bra)


...snygg, het och rolig man ;)...


...och grym biiiiiiiil!!

Fyy faaaan så jävla snygg bil!!! Audi R8, Give me, give me!

Idag när jag satt på bussen och det strömmade in ett helt gäng gymnasieelever så kom jag på mig själv att tänka:

De tror att livet börjar nu, att det är nu det börjar på allvar. Sedan kom jag att tänka på hur många gånger har jag inte själv tänkt just den tanken, att nu ”nu börjar livet”. Livet börjar ju inte nu, det är just nu. Det var igår och kommer förhoppningsvis imorgon, men det är nu. Det fortsätter nu, men började vet vi alla när det gjorde.

Det är så farligt att gå runt och vänta på att livet ska börja, det är då man riskerar att vakna upp en dag och inse att det faktiskt har varat en väldigt lång tid, men att man inte har gjort särskilt mycket med det.

Att leva är ett begrepp som kan innebära så mycket, men innehåller egentligen allt. Att leva är inte ett tillstånd av fullkomlig lycka och fullgörande av sig själv, det är varje dag, hela tiden. Det är.

Det kom jag att tänka på :)

Det sägs att blod är tjockare än vatten, men vad hjälper det om hjärtat stannar. Familjen finns inte där för att den måste, utan för att den vill vara där. Vill de inte så finns de inte. Ibland måste man göra om, reparera och bygga nytt för att hålla den kompakt.

Ibland måste man helt enkelt ge lite näring för att hjärtat ska fortsätta slå…

Efter att ha varit på SATS kom det finbesök av Figge, Lilly och hundarna... Hon är bedårande den ungen :)





Men min mobilkamera är inte bra alltså...

Tänkte bara delge några bilder så här på kvällen :)


Alla tre i turistbussen


Edificio Metrópolis till vänster


Catedral de la Almudena


Så här nöjd att vara på Real Madrids hemmaarena :)



Mamma och Syss i planering


Sötmamma framför Palacio Real


Jag och syss i Jardin botánico


Jag å syss igen vid Parque del Buen Retiro


Några bilder iaf :)

Jag har haft en jättebra vecka i Madrid med mina tôser.
Hade gärna stannat några veckor till!!!